F\u00f6r att tillverka Kolloidalt Silver s\u00e5 anv\u00e4nder man idag elektrolys. Det finns andra metoder, men elektrolys \u00e4r den enklaste metoden, varf\u00f6r det inte finns anledning att anv\u00e4nda andra metoder. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r vatten + silver + str\u00f6mk\u00e4lla + glask\u00e4rl. Och f\u00e4r att underl\u00e4tta och kontrollera tillverkningsprocessen s\u00e5 b\u00f6r man \u00e4ven anv\u00e4nda elektrolysmedel samt en konstantstr\u00f6msregulator. Och f\u00f6r att skapa nanopartiklar av kolloidalt silver (s\u00e5vida man inte n\u00f6jer sig med jonformen – silveroxidl\u00f6sning), s\u00e5 beh\u00f6vs reduktionsmedel. Och f\u00f6r att stabiliisera \/ kapsla in silveratomerna s\u00e5 beh\u00f6vs stabiliseringsmedel.\/ inkapslingsmedel.<\/p>\n
Vatten<\/strong><\/p>\n F\u00f6r att tillverka Kolloidalt Silver, oavsett typ, s\u00e5 beh\u00f6vs rent vatten, och d\u00e4r \u00e4r s.k. batterivatten enklast och billigast att f\u00e5 tag p\u00e5. Dessa s\u00e4ljs i 1 liters och 4- eller 25-litersdunkar. Ex.vis det som Biltema s\u00e4ljer, kostar i skrivande stund 45 kr f\u00f6r 4 liter, och de 25-litersdunkar som Autoexperten\u00a0s\u00e4ljer kostar 165 kr, vilket blir under 7 kr litern. Man kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda destillerat vatten, men om man inte har tillg\u00e5ng till egen destillator s\u00e5 \u00e4r destillerat vatten dyrare \u00e4n avjoniserat vatten att k\u00f6pa. Man kan heller inte s\u00e4ga att avjoniserat vatten \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre \u00e4n destillerat vatten, eftersom det beror p\u00e5 flera faktorer, bl.a. kvaliteten p\u00e5 vattnet fr\u00e5n b\u00f6rjan, kvaliteten p\u00e5 filtret som anv\u00e4nds f\u00f6r avjonisering, respektive destillatorns konstruktion. Filter f\u00f6r avjonisering \u00e4r ganska dyra, och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds de i princip endast f\u00f6r storskalig produktion av vatten. Medan en destillator i princip \u00e4r en enkel konstruktion, och s\u00e5dana \u00e4r d\u00e4rmed ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsevis billigare att k\u00f6pa, men destillationsprocessen tar l\u00e4ngre tid. Resultatet, vare sig det \u00e4r avjoniserat eller destillerat vatten, \u00e4r ett vatten fritt fr\u00e5n joner, dvs inga kemiska f\u00f6reningar som \u00e4r l\u00f6sta i vattnet.<\/p>\n Vattnets inneh\u00e5ll av eventuella joner kan kontrolleras med en konduktivitetsm\u00e4tare av typen TDS-m\u00e4tare eller mikrosiemensm\u00e4tare. P\u00e5 grund av att vatten alltid genomg\u00e5r s.k. autoprotolys, och som inneb\u00e4r att mindre m\u00e4ngder vattenmolekyler spontant delas upp i fria v\u00e4tejoner (H+) respektive fria hydroxidjoner (OH-), samt att koldioxid i luften ocks\u00e5 mycket l\u00e4tt l\u00f6ses i vatten, s\u00e5 \u00e4r det om\u00f6jligt att f\u00e5 ett vatten som \u00e4r helt fritt av joner. Om man m\u00e4ter jonhalten av vattnet, s\u00e5 b\u00f6r det dock inte ha en h\u00f6gre m\u00e4ngd joner \u00e4n 3 – 5 ppm. Ett h\u00f6gre v\u00e4rde indikerar att det finns andra joner \u00e4n dessa “naturliga” joner.<\/p>\n S\u00e5 en TDS-m\u00e4tare \u00e4r bra att ha f\u00f6r att kunna kontrollera halten joner i det vatten som anv\u00e4nds, s\u00e4rskilt om det \u00e4r vatten som k\u00f6ps. Dock kan s\u00e5dana m\u00e4tare inte m\u00e4ta f\u00f6rekomsten av silverjoner eller silvernanopartiklar i vatten, d.v.s. de kan inte fastst\u00e4lla koncentrationen av det f\u00e4rdiga resultatet. Orsaken \u00e4r att dessa TDS-m\u00e4tare \u00e4r konstruerade och kallibrerade f\u00f6r att m\u00e4ta salt i vatten och inte f\u00f6r metalljoner.<\/p>\n Vanligt kranvatten, brunnsvatten, eller dricksvatten k\u00f6pt p\u00e5 flaska, ska inte anv\u00e4ndas. Orsaken \u00e4r att s\u00e5dant vatten inneh\u00e5ller mindre m\u00e4ngder av olika kemiska substanser som kan komma att reagera med silvret under tillverkningsprocessen, varf\u00f6r man f\u00e5r ett icke \u00f6nskv\u00e4rt resultat<\/p>\n Silver och elektroder<\/strong><\/p>\n Man beh\u00f6ver ocks\u00e5\u00a0rent silver, som minst m\u00e5ste h\u00e5lla en renhet om 99.9%, helst 99.99%. Silver kan k\u00f6pas p\u00e5 internet, ex.vis p\u00e5 eBay eller Amazon, och det \u00e4r d\u00e5 viktigt att man f\u00e5r med ett intyg som fastst\u00e4ller hur pass rent det \u00e4r. Observera ocks\u00e5, att silvrets renhet m\u00e5ste anges i procent enligt ovan. D.v.s. det r\u00e4cker allts\u00e5 inte med att bara k\u00f6pa “rent silver” fr\u00e5n en guldsmed, detta eftersom silver som anv\u00e4nds f\u00f6r smyckestillverkning aldrig beh\u00f6ver h\u00e5lla denna extremt h\u00f6ga renhetsgrad. Om silvret inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt rent, s\u00e5 inneb\u00e4r det att det under tillverkningen ocks\u00e5 produceras mindre m\u00e4ngder giftiga metallhydroxider, vilket man vill undvika.<\/p>\n Ju st\u00f6rre bit silver desto b\u00e4ttre. De s\u00e4ljs i regel i tr\u00e5dform, s\u00e5 ju tjockare och l\u00e4ngre desto b\u00e4ttre. Man kan som alternativ k\u00f6pa ett samlarmynt av silver, ex.vis ett Canadian Maple Leaf Silver mynt, som tillverkas av Kanadensiska myntverket, och garanterat best\u00e5r av 99.99% silver.<\/p>\n Silvret anv\u00e4nds som s.k. anod, d.v.s. som pluspol i elektrolys. Som katod (minuspol) kan man anv\u00e4nda annan metall, ex.vis vanlig st\u00e5ltr\u00e5d. Man kan \u00e4ven anv\u00e4nda silver som katod, men det finns ingen anledning att g\u00f6ra s\u00e5, detta eftersom ingenting frig\u00f6rs fr\u00e5n katoden ( – ) utan endast fr\u00e5n anoden ( + ).<\/p>\n Avst\u00e5ndet mellan dom tv\u00e5 elektroderna b\u00f6r vara ca: 37 mm (3.7 cm), och anodens storlek i f\u00f6rh\u00e5llande till katoden b\u00f6r vara ca: 3 till 1. D.v.s. anoden av silver b\u00f6r ha en yta i vattnet som \u00e4r ca: 3 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n vad katoden \u00e4r. Om man ex.vis anv\u00e4nder en silvertr\u00e5d och en st\u00e5ltr\u00e5d av ungef\u00e4r samma tjocklek, s\u00e5 s\u00e4nker man ned katoden ( – ) \u00a0endast 1 \/ 3 s\u00e5 djupt av hur djupt man har silveranoden. Och det \u00e4r viktigt att ha s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av silveranoden i vattnet. Om man anv\u00e4nder sig av ett silvermynt med garanterad silverhalt, s\u00e5 borrar man h\u00e5l i ena kanten och f\u00e4ster det vid en silvertr\u00e5d. F\u00f6rdelen med att anv\u00e4nda ett silvermynt j\u00e4mf\u00f6rt med en silvertr\u00e5d, \u00e4r att sp\u00e4nningsk\u00e4llan (volt) inte beh\u00f6ver vara lika h\u00f6g, att str\u00f6mmen (milli-ampere) kan vara h\u00f6gre, och att man kan tillverka n\u00e4stan obegr\u00e4nsade m\u00e4ngder innan man har f\u00f6rbrukat allt siilver.<\/p>\n Multimeter<\/strong><\/p>\n En multimeter \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt, men om man inte anv\u00e4nder sig av ett riktigt labbaggregat, eller har en konstantstr\u00f6msregulator, s\u00e5 \u00e4r en billig multimeter viktigt f\u00f6r att ha n\u00e5gorlunda kontroll p\u00e5 elektrolysprocessen. Det \u00e4r framf\u00f6rallt f\u00f6r att h\u00e5lla koll s\u00e5 att elektroderna har r\u00e4tt avst\u00e5nd mellan varandra, och att man har tillr\u00e4ckligt h\u00f6g sp\u00e4nning i volt. Man seriekopplar\u00a0helt enkelt multimetern till anodens och katodens innan man kopplar p\u00e5 str\u00f6mmen,och st\u00e4ller in den f\u00f6r att m\u00e4ta sp\u00e4nningen i volt. Denna m\u00e5ste \u00f6verstiga 3.8 Volt f\u00f6r att n\u00e5gon elektrolys \u00f6verhuvudtaget ska ske, och den b\u00f6r helst alltid ligga \u00f6ver 10 f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att det inte blir avbrott. Om sp\u00e4nningen sjunker, s\u00e5 kan man justera katoden (-), detta genom att minska dess yta i vattnet i f\u00f6rsta hand. Och i andra hand minska avst\u00e5ndet mellan elektroderna.\u00a0Elektrodavst\u00e5ndet om 37 mm \u00e4r utg\u00e5ngspunksv\u00e4rdet, men kan justeras n\u00e4r man anslutit multimetern. Man m\u00e4ter ocks\u00e5 str\u00f6mmen i milliampere, vilken b\u00f6r vara mellan 1 – 10 mA (0.001 till 0.010 A). Om str\u00f6mstyrkan blir f\u00f6r h\u00f6g s\u00e5 skapas silveroxid i en snabbare takt \u00e4n vad som hinner reduceras, och mycket av denna silveroxid fastnar p\u00e5 silveranoden. Om man har tillg\u00e5ng till magnetoimr\u00f6rare s\u00e5 kan str\u00f6mstyrkan vara n\u00e5got h\u00f6gre.<\/p>\n Glask\u00e4rl<\/strong><\/p>\n Man\u00a0beh\u00f6ver ocks\u00e5 ett glask\u00e4rl, typ stor glasburk eller \u00e4n b\u00e4ttre glasb\u00e4gare eller e-b\u00e4gare av specielltr laboratorieglas som t\u00e5l extrema temperaturskillnader. S\u00e5dana laboratorieglas kan k\u00f6pas p\u00e5 internet, och finns i olika volymer. Rekommenderat \u00e4r 1-liters glasb\u00e4gare av borosilikatglas. Denna typ av glas t\u00e5l mycket starka kontraster mellan h\u00f6g v\u00e4rme och kyla mycket bra.<\/p>\n Under inga f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00e5r metallk\u00e4rl, keramikk\u00e4rl eller plastk\u00e4rl anv\u00e4ndas, utan endast glask\u00e4rl.<\/p>\n Sp\u00e4nningsk\u00e4lla<\/strong><\/p>\n Man\u00a0beh\u00f6ver ocks\u00e5 elektrisk sp\u00e4nning och str\u00f6m, som enklast endera kan vara 3 till 4 st 9-voltsbatterier som seriekopplats, eller \u00e4n b\u00e4ttre, ett vanligt n\u00e4taggregat av den typ man har till b\u00e4rbara datorer. N\u00e4taggregatet (AC\/DC-adaptern) b\u00f6r ha en utg\u00e5ende sp\u00e4nning\u00a0om minst 12 Volt, helst \u00f6ver 20 volt. D.v.s. det fungerar inte med s\u00e5dana n\u00e4taggregat som har alltf\u00f6r l\u00e5g\u00a0sp\u00e4nning. Observera att sp\u00e4nning m\u00e4ts i volt, och str\u00f6mstyrka i ampere. Den utg\u00e5ende str\u00f6mmen i ampere p\u00e5 ett n\u00e4taggregat har ingen betydelse, eftersom detta inte \u00e4r ett fast v\u00e4rde utan ett maxv\u00e4rde. Ett alternativ till batterier och n\u00e4taggregat \u00e4r ett s.k. labbaggregat, s\u00e4rskilt om detta ocks\u00e5 har m\u00f6jlighet till att kontrollera str\u00f6mmen (se nedan). Labbaggregatet b\u00f6r kunna visa 3 decimaler, detta f\u00f6r att kunna st\u00e4lla in str\u00f6mmen i steg om 1 milli-Ampere<\/p>\n Str\u00f6mregulator<\/strong><\/p>\n F\u00f6r att kunna fastst\u00e4lla vilken koncentration i milligram eller ppm som den f\u00e4rdiga l\u00f6sningen av kolloidalt silver inneh\u00e5ller, s\u00e5 m\u00e5ste eletrolysen ske under konstant str\u00f6m, vilken b\u00f6r ligga mellan 1 till 15 milliampere (mA). Str\u00f6mstyrkan anger hur snabbt som det produceras silverjoner under elektrolysen, men om det sker alltf\u00f6r snabbt s\u00e5 kan man heller inte fullt ut kontrollera tillverkningsprocessen. Ju l\u00e4gre str\u00f6m, desto l\u00e4ngre tid tar det, men resultatet \u00e4r l\u00e4ttare att styra\/kontrollera. En str\u00f6mstyrka \u00f6ver\u00a010 mA kr\u00e4ver att vattnet kan cirkulera, vilket b\u00e4st kan ske med en s.k. magnetomr\u00f6rare, eller alternativt med v\u00e4rme som g\u00f6r att vattnet sm\u00e5kokar. Utan dessa s\u00e5 b\u00f6r str\u00f6mmen inte vara h\u00f6gre \u00e4n 10 mA. En str\u00f6mregulator kan endera tillverkas, vilket dock kr\u00e4ver vissa kunskaper och praktiska f\u00e4rdigheter i elektronik, men \u00e4r billigast. Eller s\u00e5 g\u00e5r de att k\u00f6pa i begr\u00e4nsad omfattning (d\u00e5 de inte \u00e4r s\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande). Ett dyrare alternativ \u00e4r att k\u00f6pa ett labbaggregat som \u00a0klarar av att reglera och h\u00e5lla str\u00f6mmen p\u00e5 ett fast v\u00e4rde i skalan 1 – 15 mA.<\/p>\n Magnetomr\u00f6rare<\/strong><\/p>\n Magnetomr\u00f6rare underl\u00e4ttar tillverkningen, detta genom att dels se till att den silveroxid som produceras f\u00f6rdelas j\u00e4mnt i vattnet, samt g\u00f6r det enklare och snabbare att f\u00f6rdela elektrolysmedel och reduktionsmedel i l\u00f6sningen. Om man avser att tillverka starkare koncentrationer s\u00e5 \u00e4r en magnetomr\u00f6rare mer eller mindre ett m\u00e5ste.<\/p>\n Elektrolysmedel<\/strong><\/p>\n Det finns m\u00e5nga olika beskrivningar p\u00e5 internet om hur man tillverkar kolloidalt silver med enbart ett par silvertr\u00e5dar kopplade till batterier och avjoniserat\/destillerat vatten. Problemet med detta \u00e4r f\u00f6r att en elektrolys ska kunna skle s\u00e5 m\u00e5ste det finns joner i vattnet som kan b\u00e4ra str\u00f6mmen mellanm anod (+) och katod (-). Och avjoniserat eller destillerat vatten har som sagt vad inga joner, om man d\u00e5 bortset fr\u00e5n den minimala m\u00e4ngden fria v\u00e4te- och hydroxidjoner som bildas av vattnets autoprotolys och tillf\u00f6rsel av koldiooxid fr\u00e5n luften. Elektrolysprocessen g\u00e5r d\u00e5 oerh\u00f6rt l\u00e5ngsamt i b\u00f6rjan, och i takt med att alltmer silverjoner skapas, s\u00e5 kommer den att accelera. Utan elektrolys-medel, som, allts\u00e5 tillf\u00f6r extra joner i vattnet utan att p\u00e5verka resultatet, s\u00e5 kan man heller inte anv\u00e4nda sig av en konstant str\u00f6m. Elektrolysprocessen tar on\u00f6digt l\u00e5ng tid och blir helt okontrollerad, detta d\u00e5 str\u00f6mmen successivt kommer att \u00f6ka mer och mer, och den blir till sist s\u00e5 stark att den skenar iv\u00e4g och ytterst kan komma att f\u00f6rst\u00f6ra resultatet.<\/p>\n I vattnet finns allts\u00e5 mindre m\u00e4ngd fria v\u00e4te. och hydroxidjoner, men det \u00e4r f\u00f6r lite av dom. S\u00e5 vad man g\u00f6r \u00e4r att tillf\u00f6ra ett \u00e4mne som skapar flera s\u00e5dana i vatten natuligt f\u00f6rekommande joner. Och det b\u00f6r ske med n\u00e5got som heter natriumkarbonat. Det finns ocks\u00e5 andra kemiska substanser som g\u00e5r att anv\u00e4nda, ex.vis natriumhydroxid, eller rmotsvarande kaliumf\u00f6reningar. Men natriumkarbonat \u00e4r enkelt att tillverka, och \u00e4r n\u00e5got som vi alla har \u00e4tit som har \u00e4tit br\u00f6d och kakor som bakats med bakpulver eller bikarbonat, d\u00e5 detta producerar natriumkarbonat under v\u00e4rme. S\u00e5 vad man tillf\u00f6r \u00e4r en ytterst liten m\u00e4ngd natriumkarbonat.<\/p>\n Natriumkarbonatet b\u00f6r vara i vattenl\u00f6slig form, och f\u00f6r att ha en n\u00e5gorlunda exakt uppfattning av hur mycket man tills\u00e4tter, s\u00e5 tillverkar man n\u00e5got som kallas f\u00f6r en 1-mol natriumkarbonatl\u00f6sning. Detta g\u00f6r man genom att k\u00f6pa en p\u00e5se bikarbonat \/ natriumbikarbonat, som s\u00e4ljs i n\u00e4stan alla mataaff\u00e4rer, h\u00e4lla ut det p\u00e5 ett rent ugnst\u00e5ligt fat, samt v\u00e4rma det i ugnen under 1 timma och 200 grader. Detta omvandlar natriumbikarbonatet till natriumkarbonat i s.k. anhydratform, och som inneb\u00e4r att det inte finns n\u00e5gra vattenmolekyler i det. Anhydratformen av natriumkarbonat suger dock l\u00e4tt och snabbt \u00e5t sig vatten fr\u00e5n luften,. varf\u00f6r man m\u00e5ste anv\u00e4nda det direkt. Efter 1 timma i ugnen s\u00e5 tar man 10.6 gram (om man har en v\u00e5g som kan v\u00e4ga s\u00e5 exakt), vilket motsvarar 1 matsked, h\u00e5ller det i ett m\u00e5tt som visar deciliter, och fyller p\u00e5 med avjoniserat eller destillerat vatten till exakt 1 deciliter (100 ml), samt r\u00f6r om med en ren sked s\u00e5 att allt l\u00f6ses. Detta h\u00e4ller man sedan \u00f6ver p\u00e5 en ren flaska, och m\u00e4rker det med “1-mol natriumkarbonatl\u00f6sning”.<\/p>\n Oavsett vad f\u00f6r slags kolloidalt silver som man ska tillverka, s\u00e5 tills\u00e4tter man 1 milliliter (1 kryddm\u00e5tt) av denna 1-mol natriumkarbonatl\u00f6sning till 1 liter av avjoniserat \/ destillerat vatten. Detta tillf\u00f6r tillr\u00e4ckligt med joner i vattnet. Vad som sker kemiskt \u00e4r f\u00f6ljande:<\/p>\n Natriumkarbonat (Na2<\/sub>CO3<\/sub>) l\u00f6st i vatten (H2<\/sub>O) bildat positivt laddade natriumjoner\u00a0(2Na+<\/sup>) samt negativt laddade karbonatjoner (CO3<\/sub>—<\/sup>) och \u00f6kar vattnets elektriska ledningsf\u00f6rm\u00e5ga (konduktivitet), d\u00e5 det ocks\u00e5 bildas fria positivt laddade v\u00e4tejoner\u00a0(H+<\/sup>) och negativt laddade hydroxidjoner (OH–<\/sup>). Natriumjonerna, karbonatjonerna, v\u00e4tejonerna och hydroxidjonerna bildar d\u00e4refter (2Na+<\/sup> + CO3<\/sub>—<\/sup> + 2(H+<\/sup> + OH–<\/sup>) natriumhydroxid och kolsyra (2NaOH + H2<\/sub>CO3<\/sub>).\u00a0Natriumhydroxiden f\u00f6rblir i jonform s\u00e5som natriumjoner och hydroxidjoner (2Na+<\/sup> + OH–<\/sup>). Kolsyran kommer att bubbla bort, och endast ytterst minmimala m\u00e4ngder av fria kolsyremolekyler finns kvar, vilket i sig s\u00e4nker ph-v\u00e4rdet n\u00e5got (vilket \u00e4r orsaken till varf\u00f6r avjoniserat \/ destillerat vatten \u00e4r n\u00e5got surt, d\u00e5 det finns minmala m\u00e4ngder kolsyremolekyler som uppst\u00e5r genom att vattnet har kontakt med lugft, och det \u00e4r alltf\u00f6r lite hydroxidjoner i vattnet att balansera dessa). Men h\u00e4r har nu bildats ett \u00f6verskott p\u00e5 hydroxidjoner, som g\u00f6r vattnet basiskt. S\u00e5 vi har inte enbart tillf\u00f6rt extra joner f\u00f6r att underl\u00e4tta elektrolysen, utan ocks\u00e5 gjort vattnet n\u00e5got basiskt. vilket \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt om man anv\u00e4nder glukos eller en polysackarid av glukosmolekyler som stabiliseringsmedel..<\/p>\n Elektrolysprocessen – Silveroxidl\u00f6sning<\/strong><\/p>\n Under elektrolysprocessens g\u00e5ng, s\u00e5 kommer str\u00f6mmen som kommer fr\u00e5n str\u00f6mk\u00e4llans plus till silveranoden att frig\u00f6ra en silveratom (Ag) som sedan reagerar med de fria hydroxidjoner\u00a0(OH–<\/sup>) som finns i vattnet, och som det nu finns mer av genom att vi har tillf\u00f6rt elektrolysmedel. Resultatet \u00e4r att det bildas silverhydroxid\u00a0(AgOH), vilket dock \u00e4r s\u00e5 pass instabilt att det inte kan exiostera annat \u00e4n tillf\u00e4lligt, utan det s\u00f6nderfaller tillller silveroxid (Ag2<\/sub>O) och vatten (H2<\/sub>O), detta enligt\u00a0\u00a02AgOH => Ag2<\/sub>O\u00a0+ H2<\/sub>O. Silveroxid har en viss l\u00f6slighet i vatten, n\u00e4mligen 13 mikrogram per liter vid en temperatur om 20 grader och 25 mikrogram per liter vid en temperatur om 25 grader Celsius. Detta motsvarar 13 till 25 ppm, men beror allts\u00e5 p\u00e5 vattnets temperatur. Och vid l\u00e4gre temperaturer \u00e4n 20 grader s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4gre \u00e4n 13 ppm. Detta inneb\u00e4r allts\u00e5 att det inte g\u00e5r att tillverka kolloidalt silver i jonform s\u00e5som silveroxidl\u00f6sning om h\u00f6gre koncentrationer. Och oftast v\u00e4ljer man d\u00e4rf\u00f6r att tillverka dessa till h\u00f6gst 10 ppm. Om elektrolysprocessen f\u00e5r forts\u00e4tta efter det att vattnet s.a.s. har blivit m\u00e4ttat p\u00e5 silveroxid, \u00e4r att denna \u00f6verskott av silveroxid b\u00f6rjar att f\u00e4llas ut till botten som gr\u00e5svarta kristaller av silveroxid.<\/p>\n Det som m\u00e5nga tillverkar och \u00e4ven s\u00e4ljer kommersiellt s\u00e5som kolloidalt silver (ex.vis de svenska f\u00f6retagen Ionosil och HTS), det \u00e4r denna 10 ppm koncentration av silveroxid l\u00f6st i vatten. Kemiskt sett \u00e4r detta inte kolloidalt silver, utan en jonl\u00f6sning av silveroxid, detta oavsett hur effektivt det \u00e4r mot bakterier och andra patogener.<\/p>\n Reduktionsmedel<\/strong><\/p>\n Silveroxid i jonform (2Ag+<\/sup> + O–<\/sup>) inneh\u00e5ller allts\u00e5 positivt laddade silverjoner (Ag+<\/sup>) och negativt laddade syrejoner (O–<\/sup>), detta d\u00e4r tv\u00e5 silveratomer s.a.s. “dansar” med en syreatom i vattnet. Silveroxid i jonform \u00e4r ytterst instabilt, d\u00e4r silverjonerna str\u00e4var efter att \u00e5terf\u00e5 en f\u00f6rlorad elektron, och d\u00e4r syrejonerna str\u00e4var efter att f\u00e5 l\u00e4mna ifr\u00e5n sig en extra elektron. F\u00f6r silverjonerna s\u00e5 kan detta ske p\u00e5 endera av tv\u00e5 s\u00e4tt. Antingen s\u00e5 f\u00e5r den en fri elektron och \u00e5terg\u00e5r d\u00e4rmed till sin stabila form s\u00e5som en silveratom (Ag) och \u00e4r d\u00e4rmed ej l\u00e4ngre positivt laddad. Eller s\u00e5 kommer den att dela p\u00e5 en elektron med en annan kemisk f\u00f6rening i vad som kemiskt kallas f\u00f6r en kovalent bindning. Det kan exempelvis vara med en kloridjon (Cl) varvid silverklorid (AgCl) bildas, eller en svaveljon (S), varvid silversulfid (Ag2<\/sub>S) bildas. \u00a0\u00c4ven andra kemiska silverf\u00f6reningar kan bildas, allt beroende p\u00e5 vilka kemiska substanser som dessa silverjoner kommer i kontakt med. Oavsett om det \u00e4r rena silveratomer eller silverf\u00f6reningar, s\u00e5 str\u00e4var dessa efter att koppla ihop sig med andra atomer av samma slag, Silveratomer bildar d\u00e4rmed anhopningar av silvernanopartiklar, och de olika kemiska silverf\u00f6reningarna, de kommer att bilda allt st\u00f6rre molekyler av dessa silverf\u00f6reningar. Och beroende p\u00e5 hur pass l\u00f6sliga de \u00e4r i vatten, samt hur pass stora de blir, s\u00e5 kommer de att f\u00e4llas ut i kristallform.<\/p>\n M\u00e5nga olika kemiska substanser som finns i princip \u00f6verallt kan fungera som reduktionsmedel, ja \u00e4ven UV-ljus och v\u00e4rme fungerar indirekt som reduktionsmedel. Och genom att tills\u00e4tta en noga ber\u00e4knad m\u00e4ngd av ett best\u00e4mt reduktionsmedel s\u00e5 kan man ocks\u00e5 styra vad som ska h\u00e4nda, d.v.s. vad ska dessa silverjoner reagera med.<\/p>\n Om man enbart anv\u00e4nder v\u00e4rme, och kokar upp denna l\u00f6sning av silveroxid, s\u00e5 kommer vattnets s.k. autoprotolys att \u00f6ka kraftigt, d.v.s. allt fler av vattenmolekylerna kommer att delas upp i v\u00e4tejoner och hydroxidjoner. Och effekten blir att en del av dessa silverjoner f\u00e5r tillbaka en elektron, och d\u00e4rmed \u00e5terg\u00e5r till sin stabila form s\u00e5som silveratomer, vilka d\u00e4refter kommer att klumpa ihop sig till allt st\u00f6rre s.k. silvernano-partiklar, Problemet \u00e4r dock att v\u00e4rme \u00e4r ett ganska d\u00e5ligt reduktionsmedel, detta eftersom det \u00e4nd\u00e5 inte skapas tillr\u00e4ckligt med hydroxidjoner, varf\u00f6r det kommer att ta l\u00e5ng tid att reducera det mesta av silverjonerna. Och \u00e4ven efter l\u00e5ng tids kokning s\u00e5 kommer det fortfarande att finnas silverjoner kvar. Av den anledningen anv\u00e4nder man inte enbart v\u00e4rme, utan man tillf\u00f6r n\u00e5got som l\u00e4tt avger en elektron.<\/p>\n Inom kemin \u00e4r glukos\/dextros den sockerart som har den b\u00e4sta reduktionspotentialen, d.v.s. det beh\u00f6vs v\u00e4ldigt lite f\u00f6r att en glukosmolekyl ska oxidera och avge en elektron, varvid det bildas silveratomer och glukonsyra, detta enligt f\u00f6ljande:\u00a0Hydroxidjoner reagerar med glukosmolekyler varvid en elektron frig\u00f6rs som silverjonen upptar och d\u00e4rmed \u00e5terg\u00e5r till en silveratom, samtidigt som glukosmolekylen tar upp en syreatom och bildar glukonsyra.\u00a0Observera, att glukonsyra \u00e4r naturligt f\u00f6rekommande i v\u00e5r kropp och i finns i ex.vis honung, frukt och vin. Och genom en kombination av b\u00e5de glukos och v\u00e4rme s\u00e5 sker denna reduktion t\u00e4mligen omg\u00e5ende och blir komplett. D.v.s. det kommer inte att finna n\u00e5gra fria silverjoner kvar i vattnet, utan alla silverjoner har omvandlats till silveratomer, och d\u00e4rmed till silvernanopartiklar, och d\u00e4rmed “riktigt” kolloidalt silver.<\/p>\n Det beh\u00f6vs oerh\u00f6rt lite glukos f\u00f6r att reducera silveroxid till silver, exakt 18 mg per 10 mg silver. S\u00e5 f\u00f6r att reducera 1 liter av 10 ppm silveroxidl\u00f6sning s\u00e5 kr\u00e4vs det endast n\u00e5gra droppar glukossirap f\u00f6r att omvandla dessa silverjoner till rent silver i nanopartikelform.<\/p>\n Bindemedel \/ Stabilisator \/ Inkapslingsmedel<\/strong><\/p>\n S\u00e5 snart silverjonerna reducerats till silveratomer, s\u00e5 har de mist sin positiva laddning som g\u00f6r att de st\u00f6ter bort varandra. D\u00e4rmed kan de s.a.s. sl\u00e5s ihop och bilda allt st\u00f6rre partiklar av silver. Den kraft som g\u00f6r att atomer och molekyler h\u00e5lls ifr\u00e5n varandra kasllas f\u00f6r zeta-potential, och den \u00e4r mycket stark hos joner av samma laddning. Hos atomer eller molekyler s\u00e5 \u00e4r denna zeta-.potential olika f\u00f6r olika \u00e4mnen, men den p\u00e5verkas ocks\u00e5 av ph-halten, d.v.s. hur surt eller basiskt som vattnet \u00e4r. F\u00f6r silver-atomer s\u00e5 \u00e4r denna zeta-potential som starkast strax under pH 10, varefter den minskar. Av den anledningen s\u00e5 \u00e4r det \u00f6nskv\u00e4rt att h\u00e5lla ett ph-v\u00e4rde som \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra 10 som m\u00f6jligt. Vi vill d\u00e4remot inte att detta ph-v\u00e4rde \u00e4r p\u00e5 10 eller mer, eftersom det g\u00f6r att glukosmolekylerna inte kan fungera som de ska. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker man h\u00e5lla ph-v\u00e4rdet till n\u00e5gonstans mellan 8.5 – 9.5 f\u00f6r att vara p\u00e5 den s\u00e4kra sidan.<\/p>\n En kemisk substans som binder till en eller flera silveratomer f\u00f6rsv\u00e5rar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att silvernanopartiklarna kan v\u00e4xa sig alltf\u00f6r stora, men de \u00e4r ingen garanti f\u00f6r att detta om\u00f6jligt kan ske. Orsaken \u00e4r att molekylen f\u00f6r detta bindemedel\/stabiliseringsmedel endast \u00e4r f\u00e4st vid silvernanopartikeln, och allts\u00e5 inte kapslar in den helt. S\u00e5 l\u00e4nge som zeta-potentialen \u00e4r tillr\u00e4ckligt h\u00f6g s\u00e5 kommer inga ytterligare silveratomer eller silvernanopartiklar att kunna f\u00e4sta sig. Men s\u00e5 snart man sp\u00e4der ut detta kolloidala silver med vatten eller annan v\u00e4tska s\u00e5 minskar ocks\u00e5 denna zeta-potential. Dessutom kan silvernanopartiklarna fortfarande reagera med andra kemiska substaser, ex.vis saltsyran i mags\u00e4cken, varvid de omvandlas till silverklorid. Dock \u00e4r silvernano-partiklarna b\u00e4ttre skyddande \u00e4n om det inte finns n\u00e5got s\u00e5dant bindemedel.<\/p>\n Glukos, som \u00e4r ett utm\u00e4rkt reduktionsmedel fungerar \u00e4ven som ett bindemedel \/ stabiliseringsmedel s\u00e5 l\u00e4nge som koncentrationen inte \u00e4r alltf\u00f6r stark, men det kr\u00e4ver d\u00e5 att vattnet \u00e4r n\u00e5got basiuskt. Vid h\u00f6gre koncentrationer kan man anv\u00e4nda s.k. polysackarider, och vid riktigt h\u00f6ga koncentrationer s\u00e5 kan man anv\u00e4nda s.k. polyfenoler.<\/p>\n Ett inkapslingsmedel fungerar mer som en st\u00f6rre boll som sluter sig omkring den mindre bollen som en silvernanopartikel \u00e4r, vilket g\u00f6r det dels om\u00f6jligt f\u00f6r silvernano-partiklarena att v\u00e4xa sig st\u00f6rre, detta oavsett zeta-potential. Och dels s\u00e5 skyddar det silvernanopartiklarna mot andra kemiska substanser, som annars skulle kunna reagera, ex.vis saltsyra. Ett inkapslingsmedel m\u00e5ste dock kunna tas bort av vid r\u00e4tt tillf\u00e4lle. Ett exempel p\u00e5 ett bra inkapslingsmedel \u00e4r gelatin, som best\u00e5r av proteiner och peptider, och som tas bort av enzymer i tunntarmen. Ett annat \u00e4mne som kan anv\u00e4ndas \u00e4r\u00a0ex.vis lecitin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r att tillverka Kolloidalt Silver s\u00e5 anv\u00e4nder man idag elektrolys. Det finns andra metoder, men elektrolys \u00e4r den enklaste metoden, varf\u00f6r det inte finns anledning att anv\u00e4nda andra metoder. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r vatten + silver + str\u00f6mk\u00e4lla + glask\u00e4rl. … Continue reading