Bilderna nedan visar till v\u00e4nster en silveratom och till h\u00f6ger en silverjon. Skillnaden mellan dom tv\u00e5 \u00e4r allts\u00e5 att silverjonen (till h\u00f6ger) saknar den elektron som normalt ska finnas i sitt yttersta s.k. elektronskal. Siffrorna anger hur m\u00e5nga elektroner som finns i varje elektronskal, r\u00e4knat fr\u00e5n det innersta till det yttersta.<\/p>\n
Om en s\u00e5dan atom \u201df\u00f6rlorar\u201d en eller flera elektroner (n\u00e5got som kallas f\u00f6r \u201coxidation\u201d), s\u00e5 kommer antalet negativt laddade elektroner att vara mindre \u00e4n protoner i k\u00e4rnan, varf\u00f6r en s\u00e5dan atom f\u00e5r en positiv laddning, och likt magneter av samma pol, s\u00e5 kommer s\u00e5dana atomer att st\u00f6ta bort varandra. D.v.s. de kan inte klumpas ihop till st\u00f6rre partiklar.<\/p>\n S\u00e5 joner kan endera vara positivt laddade (n\u00e4r de har f\u00f6rlorat en eller flera elektroner), eller negativt laddade (om de f\u00e5tt en eller flera extra elektroner). Positivt laddade joner kallas f\u00f6r katjoner och negativt laddade joner kallas f\u00f6r anjoner. Silver oxideras till positivt laddade och instabila katjoner. Och guld kommer l\u00f6st i \u201ckungsvatten\u201d ocks\u00e5 att oxideras till positivt laddade och instabila katjoner.<\/p>\n En atom \u00e4r alltid stabil i j\u00e4mf\u00f6relse med en jon; och en jon alltid instabil. En katjon av guld eller silver str\u00e4var efter att \u00e5terf\u00e5 sin f\u00f6rlorade elektron, och det kan den g\u00f6ra p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Endera kan den \u201cstj\u00e4la\u201d tillbaka en fri elektron fr\u00e5n en fri anjon (-), eller s\u00e5 kan den dela p\u00e5 en elektron med en annan atom eller en molekyl (flera atomer av en eller flera olika grund-\u00e4mnen)\u00a0i en s.k. \u201ckovalent\u201d bindning, varvid en kemisk f\u00f6rening bildas.\u00a0Denna process kallas f\u00f6r \u201creduktion\u201d.<\/p>\n Exempelvis kan en silverjon d\u00e4rmed endera \u00e5terf\u00e5 en fri elektron och \u00e5terg\u00e5r g\u00e5r d\u00e5 till att bli en silveratom (\u00a0Ag+\u00a0<\/sup>+ e\u2212<\/sup>\u00a0\u2192 Ag ), eller s\u00e5 kan den dela p\u00e5 en jon med ex.vis en kloridmolekyl och bildar d\u00e5 f\u00f6reningen silverklorid (\u00a0Ag+<\/sup>\u00a0+ Cl\u2212<\/sup>\u00a0\u2192 AgCl\u00a0).<\/p>\n Den energi som kr\u00e4vs f\u00f6r att en elektron ska frig\u00f6ras fr\u00e5n en atom s\u00e5 att den blir en jon kallas f\u00f6r \u201cjoniseringsenergi\u201d, och denna varierar mellan olika \u00e4mnen. Generellt g\u00e4ller att de flesta metaller (inkl. silver men inte guld) har l\u00e4gre joniseringsenergi \u00e4n de flesta andra \u00e4mnen (n\u00e5got som inneb\u00e4r att de l\u00e4tt sl\u00e4pper ifr\u00e5n sig elektroner och bildar joner). Och i motsats s\u00e5 har de flesta andra\u00a0\u00e4mnen en h\u00f6g joniseringsenergi, som g\u00f6r att de l\u00e4ttare tar emot elektroner och d\u00e4rmed bildar negativt laddade anjoner. Konse-kvensen av detta inneb\u00e4r att metalljoner har v\u00e4ldigt l\u00e4tt f\u00f6r att reduceras j\u00e4mf\u00f6rt med joner av flertalet andra grund\u00e4mnen.<\/p>\n \u00c4mnen som \u00e4r sammansatta av katjoner och anjoner kallas f\u00f6r salter. Ett exempel \u00e4r vanligt salt, som kemiskt kallas f\u00f6r natriumklorid, och som best\u00e5r av en positivt laddat natriumjon och en negativt laddad kloridjon. Silverjoner som kommer i kontakt med andra anjoner kommer d\u00e4rmed att bilda olika typer av silversalter. I kontakt med syre bildas silveroxid, i kontakt med klor s\u00e5 bildas silverklorid, i kontakt med svavel bildas silver-sulfid, i kontakt med nitrat s\u00e5 bildas silvernitrat, etc. Alla dessa silversalter \u00e4r mer eller mindre stabila och sv\u00e5rl\u00f6sliga, d.v.s. de har mer eller mindre sv\u00e5rt f\u00f6r att oxideras igen, och de har mer eller mindre sv\u00e5rt f\u00f6r att l\u00f6sa sig i vatten.<\/p>\n Alla joner \u00e4r allts\u00e5 mycket instabila, och om de inte \u00e4r inneslutna i en milj\u00f6 d\u00e4r de inte kan \u00e5terg\u00e5 till ett stabilt tillst\u00e5nd, s\u00e5 f\u00f6rekommer de inte naturligt mer \u00e4n i n\u00e5gra sekunder sekund. D.v.s. det finns naturligt alltid kemiska \u00e4mnen som de kan f\u00f6rena sig med f\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till att bli stabila. Neutrala silveratomer kan oxideras, varvid de ombildas till silver-joner, men \u00e5terigen, dessa fria silverjoner existerar endast ett kort \u00f6gon-blick, varefter de reduceras igen.<\/p>\n Exempelvis, silversmycken som best\u00e5r av neutrala silveratomer som f\u00f6renats, kommer att reagera med syre (som finns i luften och i vatten), varvid silveratomerna oxideras till instabila silverjoner, vilka sedan reduceras i kontakt med svavel och v\u00e4te (som finns i sm\u00e5 m\u00e4ngder i luften och p\u00e5 kroppen), varvid silversulfid bildas, som \u00e4r den svarta bel\u00e4ggningen som uppst\u00e5r med tiden. Denna oxidationsprocess kan ta tid, men p\u00e5g\u00e5r hela tiden, medan reduktionsprocessen g\u00e5r v\u00e4ldigt snabbt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Alla grund\u00e4mnen best\u00e5r av atomer, och en atom har en k\u00e4rna som best\u00e5r av positivt laddade protoner och neutrala neutroner, samt ett eller flera skal av negativt laddade elektroner. Positivt och negativ laddning kan liknas vid en magnets motpoler, d\u00e4r … Continue reading ![\"Silver-Atom-plus\"](\"http:\/\/kolloidaltguldochsilver.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/Silver-Atom-plus.jpg\")
<\/a>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0![\"Silver-Atom-negative\"](\"http:\/\/kolloidaltguldochsilver.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/Silver-Atom-negative.jpg\")
<\/a><\/p>\n