Lugols jodlösning 5% består av ämnet kaliumtrijodid KI₃) löst i avjoniserat vatten, tillverkat efter det ursprungliga receptet från 1829 av läkaren J.G.A. Lugols.

Det kan användas som ett antiseptiskt medel, som desinfektionsmedel, för att rena dricksvatten (2 – 3 droppar för en liter vatten), som kost­tillskott, m.m.

En droppe innehåller 6.25 mg jod.

Som en jämförelse så intar den genomsnittliga japanen i genomsnitt 12.5 mg jod per dag genom kosten, vilket alltså motsvarar 2 droppar av denna 5% jodlösning.

Jodbrist kallas medicinskt för Hypotyreos, och är enligt världshälso­orga­nisa­tionen WHO den allra mest vanligt förekommande bristen, och den som också allra enklast kan förebyggas. Barn som växer upp med jodbrist får en permanent mental utvecklingsstörning.

Sedan lång tid tillbaka så tillsätts ämnet kaliumjodid till salt, detta för att tillföra extra jod. Problemet är att den lilla mängd som är tillsatt är alldeles för litet.

Världshälsoorganisationen WHO uppger också att över 70% av jordens befolkning både intar jodberikat salt, men också får i sig alltför små mängder jod. Underförstått, den lilla mängd jod som finns i salt är långt ifrån tillräcklig.

Jod är direkt kopplad till kroppens förmåga att motstå sjukdom, då jod är nödvändigt för sköldkörteln ska kunna utföra sitt arbete ordentligt. Sköldkörteln är belägen i den främre delen av den nedre delen av halsen, och hos människan så passerar allt blod genom sköldkörteln var 17:e minut. Och eftersom cellerna som utgör denna körtel innehåller jod, som alltså är starkt bakteriedödande så kommer utsöndring av jod från sköld­körteln till blodet att döda bakterier som kan ha fått inträde i blodet genom en skada på huden, slemhinnan i näsan eller svalget, eller genom absorption av föda från mag-tarmkanalen. Bakterier som befinner sig i blodet kommer för varje passage genom sköldkörteln att försvagas för att slutligen dö. Detta förutsätter dock att sköldkörteln får en tillräcklig tillförsel av jod. Om den inte gör det, kan det inte döda skadliga bakterier som cirkulerar i blodet.

Sköldkörteln har flera viktiga funktioner utöver att döda skadliga bakterier i blodet. I sköldkörteln bildas flera viktiga hormoner, bl.a. hormoner som styr tillväxt och ämnesomsättning. Det finns ett klart samband mellan mängden energi som man har och intaget av jod. Om energin och uthål­lig­heten är låg och om man lätt känner sig frusen, så kan det vara en indikation på jodbrist. Jod styr även bildandet av proteiner, och jodbrist är direkt kopplat till hämmad fysisk och mental tillväxt. Jod har även visat sig lindra nervösa spänningar, irritabilitet, nedstämdhet och sömn­svårig­heter – symptom som visar sig vid jodbrist. En annan funktion av jod i människokroppen är kopplat till klart tänkande; man fungerar helt enkelt bättre när kroppen får den mängd jod som den behöver. Jod fungerar därtill som en katalysator för förbrän­ningen av fett.

Jod är ett grundämne i en grupp som kallas för halogener, dit även fluor, klor och brom ingår. Och grundämnen inom samma grupp tenderar att binda sig till samma funktioner i vår kropp, där grundämne med lägre atomvikt tenderar att få företräde framför de med högre atomvikt. Och bland dessa halogener så har brom företräde framför jod, och klor har företräde framför brom, och fluor har företräde framför klor. Och av dessa fyra halogener så har klor en mycket viktig funktion i vår kropp, då den utgör den huvudsakliga delen av de negativt laddade jonerna som fungerar som elektrolyt i vårt blod, vilket är viktigt för elektrokemiska processer i kroppen. Men flour har ingen känd funktion och brom har en ytterst begränsad funktion. Som konsekvens av detta, så kommer ett alltför stort intag av fluor, brom och klor att försvåra upptaget av jod. D.v.s. intaget av jod motsvarar inte den mängd som kroppen sedan upptar.

Traditionellt så har Lugols jodlösning använts som desinfektionsmedel, men det har också använts för att kompensera för jodbrist. Vid kärn­krafts­­olyckan i Tjernobyl så användes Lugols jodlösning som källa till jod för att blockera upptag av radioaktivt jod, helt enkelt efter­som det var allmänt tillgängligt som dricksvattensaneringsmedel, och kaliumjodid (det som normalt används) inte var tillgängligt. Och enligt världshälso­organisa­tionen WHO, så rekommenderas ett intag på 100 mg jod för en vuxen person – i förebyggande syfte om man riskerar att utsättas för radioaktiv bestrålning.

Det är väl fastställt att jodhalten i sköldkörteln är beroende av jod finns i mat och vatten. Och om intaget av jod är lågt så berövas sköldkörteln på detta grundämne, och kan därför inte fungera fullt ut. Mest jod återfinns i mat från havet, särskilt då i sjögräs. Problemet idag är att våra hav ä förgiftade, så även de som äter större mängder sjögräs också får i sig onödigt stora mängder av olika gifter. Av denna anledning är ren jod­lösning att föredra. Och jod i jonform såsom just kaliumtrijodid (en jon kalium kopplad till tre joner av jod) har också visat sig vara mest effektiv ifråga om upptag.

Lugfol’s Jodlösning kan också direkt appliceras på huden och masseras in på utvalda ställen, ex.vis i brösten hos kvinnor som fått knölar, eller i mellangården hos män som har prostatabesvär, detta eftersom man vet att just bröstkörtlar och prostatakörteln är mycket beroende av att få tillräckligt med jod. Och upptaget sker då direkt genom huden.